Filmen sägs i många recensioner vara "bästa svenska filmen som visats på länge". Det här är Anna Odells regidebut som kom ut 2013. Filmen har vunnit pris för bästa film, bästa manus och bästa kvinnliga huvudroll.

"Återträffen" är uppbyggd på ett intressant sätt. Man tror att man ser den egentliga klassåterträffen med klassen, men sen märker man att det bara är inspelat hur Anna tror det skulle vara om hon hade gått på träffen. Om hon hade varit bjuden förstås. Där agerar hon starkare än hon hade gjort i verkliga livet, men ursäkten "vi var ju bara barn" är ett praktexempel för mobbning i daghem och skolor. Halva filmen går ut på att visa hur hennes klasskompisar reagerar på när de blir bjudna hem till Anna och se på den fiktiva återträffen.

Man märker att Odell har lagt in hela hjärtat i denna film, den berör nog alla även de som inte är offer. Mobbning är alltid ett aktuellt ämne och den här filmen kan nog vara bra att se så väl i lågstadiet, högstadiet och gymnasiet/yrkesskolor.

Läs Anna Odells historia i helhet, här.